Øresundsvandsamarbejdet / Öresundsvattensamarbetet

Vandfasen / Vattenkvalitet

Innehåll

Næringsstoffer i havet

Der findes i mange kystnære områder et stort overskud af næringsstoffer, og en meget stor biomasse kan da opbygges af både mikroalger og af de hurtigt voksende makroalger som for eksempel søsalat og fintrådede alger.

Den store biomasse af mikroalger gør vandet grumset, hvilket skygger for de store marine planter, som vokser på bunden for eksempel ålegræs og tang.

Store mængder af fintrådede alger kan også skygge for ålegræsset ved at ligge som tykke måtter på bunden. De fintrådede alger kan blive til besvær for badegæster og friluftsliv, når de skylles op på strandene.

Vandets indhold af næringsstoffer er derfor en af de vigtigste faktorer for tilstanden i vandmiljøet. Indholdet af næringsstoffer i de kystnære områder i Øresundsregionen har i mange år været højt. Mange strandområder er belastede af opskyllede og rådnende algemasser, og ålegræsset har på grund af skygning svært ved at etablere sig og at opbygge sin biomasse.

Algeopblomstringer

I de frie vandmasser spiller planteplankton en stor rolle som primærproducent. Næringssaltene i vandet omsættes til organisk materiale og bliver dermed første led i fødekæden. Algerne er derfor en vigtig del af økosystemet. Hvis de gødes for meget opnås en negativ effekt idet planktonalgerne vil skygge for lysets gennemtrængning til bundplanterne. Samtidig vil de mange planktonalger synke ned under lysdybden og dø. Ved algernes omsætning frigives næringssaltene igen under forbrug af ilt. Derved kan der opstå perioder med iltsvind i bundvandet til stor skade for bunddyrene.

Normalt sker der en relativ kortvarig opblomstring af kiselalger i foråret, når solen begynder at stå så højt på himlen, at der bliver lys nok ned gennem vandsøjlen. I sensommeren ses igen en stigning i algemængden. Størrelsen heraf og arts­sammensætningen afhænger af vandets tempera­tur og af vind- og strømforhold.

Arter – giftige alger

Artssammensætningen af planktonalger kan have en væsentlig betydning idet nogle planktonalger kan være giftige. Giften kan ophobes i muslinger eller give hudgener og maveproblemer for badegæster. Der sker indimellem kraftige opblomstringer af blågrønalger. Dette formodes at skyldes de høje sommertemperaturer samt vindstille vejr – disse alger kan i sådan en situation hurtigt blive dominerende. Masseopblomstringer af blågrønalger kan ses som et hvidligt skum eller uklart vand. Nogle arter indeholder gifte, som påvirker leveren og nervesystemet, mens andre arter giver eksem ved kontakt med huden og maveproblemer, hvis vandet sluges. Badning frarådes ved masseforekomst af blågrønalger.

Läs mera här >>

Följ algblomningarna på SMHI dag för dag >>

Klorofyl

Vandets indhold af klorofyl er også et mål for mængden af planktonalger. Normalt måles der ca. 2 ug klorofyl pr. liter i Øresund, i sommerperio­den. Måles der mere end 8 ug/l regnes det for en masseforekomst af alger. 1996 måltes der 16 ug klorofyl/l i Nivå Bugt i marts måned. Samtidig måltes en sigtdybde på 3,5 meter. Det er meget sjældent, at der måles så høje koncentrationer. Ved efterårsmaksimum måles normalt omkring 4 ug klorofyl/liter.

Sigtdybde

Sigtdybden er udtryk for, hvor langt lyset når ned i vandsøjlen. Sigtdybden reguleres hovedsageligt af mængden af planktonalger i vandet, og er dermed en vigtig parameter for målning af miljøtilstanden. Middelsigtdybten er ca. 7 meter i det meste af Øresund. Der måles dog op til 13 meter i perioder med få planktonalger, og kun 3-4 meter ved algeopblomstring.

Organiske miljøgifte

Kendskabet til de organiske miljøgifte i Øresund er begrænset. Et forholdsvis lille antal stoffer er blevet undersøgt, og måleserierne er ofte korte. De fleste undersøgelser er foretaget ud for Helsingborg og København. Man kan dog allerede på grundlag af de udførte undersøgelser slutte sig til, at miljømålene for Øresund ikke er opfyldte. Organiske tinforbindelser forekommer for eksempel i koncentrationer, som skader de vandlevende organismer, og stoffer, som i lang tid har været forbudt, såsom DDT og PCB er blevet påvist i forskellige organismer.

Der forekommer i Øresund et meget stort antal organiske miljøgifte, som stammer fra industriproduktion, forbrændingsprocesser med mere. Det store flertal af stofferne er dårligt undersøgte, hvilket gælder såvel koncentrationerne i miljøet som stoffernes indvirkning på sundheden og på økosystemerne. Virkningerne varierer generelt fra relativ uskadelighed til forskellig grad af giftvirkning såsom påvirkning af arveanlæg og forplantning, hormonforstyrrelser med mere. Mange miljøgifte er fedtopløselige og ophobes derfor i fødekæderne. Forskellige grupper af klorerede og bromerede stoffer samt organiske tinforbindelser hører til de mest velkendte af stofferne.

Miljømål for Øresund
Regionale miljøkvalitetsmål for organiske miljøgifte er blevet foreslåede i det dansk-svenske miljøsamarbejde. Forslagene indebærer, at koncentrationerne af organiske miljøgifte skal være så lave, at hverken menneskers sundhed eller den biologiske mangfoldighed trues. Udledningerne skal ophøre på langt sigt, og koncentrationerne i miljøet skal være nul. Det vil være svært at nå målene indenfor en overskuelig tid, selv om udledningerne ophører, fordi mange af stofferne er meget svært nedbrydelige.

Flere oplysninger

En oversigt over gennemførte undersøgelser i Øresund på den svenske side med hensyn til organiske miljøgifte findes i rapporten “Organiska miljögifter i marin biota i Skåne Län.” Sammenstillingen gengiver resultater fra blandt andre vattenvårdsförbund og kommuner.

Metodevanskeligheder
Undersøgelser af organiske miljøgifte har i de senere år fået en noget mere fremtrædende plads i de svenske og danske undersøgelsesprogrammer for Øresund. Problemområdet er dog kendetegnet ved store videnshuller, metodevanskeligheder og en ujævn geografisk spredning af de gennemførte undersøgelser. Prøvetagningsmåden og analysemetodikken varierer for eksempel ofte mellem forskellige undersøgelser. Data dokumenteres heller ikke altid på en sådan måde, at de kan vurderes i forhold til Naturvårdsverkets bedömningsgrunder eller andre vedtagne vurderingskriterier. Tidsserierne er i mange tilfælde korte og adskillige undersøgelser har en engangskarakter.

Tungmetaller

Belastningen med metaller er generelt aftaget i Øresundsregionen. Dette tilskrives forbedrede rensningsmetoder og reducerede udslip fra industrier. Enkelte undersøgelser i blandt andet Malmø og Helsingborg antyder dog, at betydelige metalforureninger fortsat kan forekomme lokalt. Meget høje koncentrationer af bly, kobber og kviksølv er blevet fundet i Københavns havneområder. Et billede af den totale forureningsbelastning med metaller i Øresundsregionen kræver flere undersøgelser især i havneområderne.

 Näringsämnen i havet

I många kustnära områden finns ett stort överskott av näringsämnen och mycket stor biomassa kan då byggas upp av både mikroalger och av de snabbt växande makroalgerna som till exempel havssallad och fintrådiga alger.

Den stora biomassan av mikroalger gör vattnet grumligt vilket skuggar de stora marina växterna som växer på botten, till exempel ålgräs och tång.

Stora mängder av fintrådiga alger kan också skugga ålgräset genom att ligga som tjocka mattor på botten. De fintrådiga algerna kan när de sköljs upp på stränderna bli till besvär för badgäster och friluftsliv.

Halten av näringsämnen i vattnet är därför en av de viktigaste faktorerna för tillståndet i vattenmiljön. Under många år har innehållet av näringsämnen i de kustnära områdena i Öresundsregionen varit höga. Många strandområden är belastade av uppsköljda och ruttnande algmassor och ålgräset har på grund av skuggning svårt att etablera sig och att bygga upp sin biomassa.

Algblomning

I de frie vandmasser spiller planteplankton en stor rolle som primærproducent. Næringssaltene i vandet omsættes til organisk materiale og bliver dermed første led i fødekæden. Algerne er derfor en vigtig del af økosystemet. Hvis de godes for meget opnås en negativ effekt idet planktonalgerne vil skygge for lysets gennemtrængning til bundplanterne. Samtidig vil de mange planktonalger synke ned under lysdybden og do. Ved algernes omsætning frigives næringssaltene igen under forbrug af oxygen. Derved kan der opstå perioder med oxygensvind i bundvandet til stor skade for bunddyrene.

Normalt sker der en relativ kortvarig opblomstring af kiselalger i foråret, når solen begynder at stå så højt på himlen, at der bliver lys nok ned gennem vandsøjlen. I sensommeren ses igen en stigning i algemængden. Størrelsen heraf og arts­sammensætningen afhænger af vandets tempera­tur og af vind- og strømforhold.

Arter – giftiga alger

Artsammansättningen av planktonalger har stor betydelse, eftersom vissa planktonalger kan vara giftiga. Gifterna kan ackumuleras i musslor eller orsaka hudproblem och magproblem för badare. I augusti 1995 blommade de blågröna algerna Nodularia Spumigena i Køge Bay och Furealgen Prorocentrum längs de svenska kusterna. Ingen skada på djur eller människor har dock registrerats till och med 1996 till följd av giftiga alger i Öresund.

I centrala Öresund finns så stort vattenutbyte att problem med giftiga alger är sällsynta. Det inträffade dock kraftiga blomningar av blågröna alger både 1997 och 2001. Detta antas bero på de höga sommartemperaturerna samt vindstilla väder – i en sådan situation kan dessa alger snabbt bli dominerande. Massblomningar av blågröna alger kan ses som vitaktigt ludd eller oklart vatten. Vissa arter innehåller gifter som påverkar levern och nervsystemet medan andra arter ger eksem vid hudkontakt och magproblem om vattnets sväljs. Vid skadliga algblomningar varnar kommunerna de badande med skyltar på stranden och övervakning av badvattenkvalitén görs varje dag. Vid massförekomst av blågröna alger avråds från att bada.

Läs mera här >>

Följ algblomningarna på SMHI dag för dag >>

Klorofyll

Halten av klorofyll är ett mått på mängden planktonalger. Normalt finns det under sommarperioden ca 2 μg klorofyll per liter i Öresund. Mer än 8 μg / liter anses vara massförekomst av alger. 1996 uppmättes 16 μg klorofyll / liter i Nivå Bugt i mars månad. Det är mycket sällsynt att mäta sådana höga koncentrationer. Samtidigt mättes ett siktdjup på 3,5 meter.

Siktdjup

Siktdjup är ett uttryck för hur långt ner ljuset når i vattenpelaren. Som nämnts ovan regleras siktdjupet övervägande av mängden planktonalger i vattnet och är därmed en viktig parameter för bedömning av miljötillståndet. Medelsiktdjupet är ca 7 meter i de flesta områden av Öresund. Siktdjupet kan dock vara upp till 13 meter i perioder med få planktonalger och bara 3-4 meter vid algblomningar.

Organiska miljögifter

Kunskaperna om organiska miljögifter i Öresund är begränsad. Ett relativt litet antal ämnen har studerats och mätserierna är ofta korta. De flesta undersökningar är gjorda utanför Helsingborg och Köpenhamn. Redan på grundval av gjorda studier kan man dock sluta sig till, att miljömålen för Öresund inte är uppfyllda. Organiska tennföreningar förekommer t.ex. i halter där de skadar vattenlevande organismer och ämnen som är förbjudna sedan lång tid såsom DDT och PCB har påvisats i olika organismer.

Inledning

I vår miljö – och i Öresund – förekommer ett mycket stort antal organiska miljögifter med ursprung i industriell tillverkning, förbränningsprocesser m.m. De stora flertalet ämnen är dåligt undersökta vad gäller såväl halter i miljön som inverkan på hälsan och
ekosystemet. Generellt varierar effekterna från relativ harmlöshet till olika grad av giftverkan såsom påverkan på arvsanlag och fortplantning, hormonstörningar m.m. Många miljögifter är fettlösliga och anrikas därför i näringskedjorna. Till de mest välkända hör olika grupper av klorerade och bromerade ämnen samt organiska tennföreningar.

Miljömål för Öresund

I det svensk-danska miljösamarbetet har regionala miljökvalitetsmål föreslagits för organiska miljögifter. Förslagen innebär att halterna av organiska miljögifter ska vara så låga att varken människans hälsa eller den biologiska mångfalden hotas. På lång sikt ska utsläppen upphöra och halterna i miljön vara noll. På grund av att många ämnen är mycket svårnedbrytbara kommer målen vara svåra att nå inom överskådlig tid, även om utsläppen upphör.

Källor

En översikt över genomförda studier i Öresund på svensk sida avseende organiska miljögifter i marina organismer lämnas i rapporten Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län. Sammanställningen redovisar resultat från bl.a. vattenvårdsförbund och kommuner. 

Tungmetaller

Generellt har belastningen av metaller minskat i Öresundsregionen. Detta tillskrivs förbättrade reningsmetoder och minskade utsläpp från industrier. Enstaka undersökningar i bl a Malmö och Helsingborg antyder dock att betydande metallföroreningar fortfarande kan förekomma lokalt. Mycket höga halter av bly, koppar och kvicksilver har noterats i Köpenhamns hamnområden. För att få en bild av den totala föroreningsbelastningen av metaller i Öresundsregionen behöver fler undersökningar genomföras framför allt i hamnområden.