Havne

Håll markören över en hamn för att få upp ett pop-up fönster mer foto och information. Klicka för att få upp attribute table. Källor för bilder >>

Badestrande

Håll markören över en punkt för att få upp ett pop-up fönster mer foto och information. Klicka för att få upp attribute table. Källor för bilder >>

text

text

Oprensninger og uddybning af Danmarks hundredevis af havne og sejlrender er en nødvendig foranstaltning for søtransporten og for driften af havnene. Det overskydende havbundsmateriale efter sådanne projekter kan i nogle tilfælde nyttiggøres til forskellige formål som kystfodring og opfyldning. Hvis nyttiggørelse ikke er en mulighed, kan materialet bortskaffes på havet. Denne praksis kaldes klapning eller dumpning. Klapning kan potentielt være skadeligt for miljøet eller påvirke andre aktiviteter på havet og derfor kræver det en myndighedstilladelse fra Miljøstyrelsen. Læs mere her >>

Kilde: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-maringeologi.html. Lager ur kartan Maringeologi 1:25 000 för Öresund. Maringeologi 1:25 000 är insamlat och framställt mellan 2012-2015.

Läs mera om definitionen av olika typer av sediment. SGU använder en uppdelning som heter SGF (både SGF 81 och SGF 84 används som benämning). Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Kornstorlek

SGU har 2 olika kartskikt över Öresund. Förutom den som är inlagd i kartan finns Maringeologi 1:100 000. Den täcker hela svenska delen av Öresund. Data i denna produkt är insamlad under 1970-talet och därmed relativt osäker map klassificering och positionering eftersom tekniken inte var så utvecklad vid insamlingstillfället. En viktig sak i sammanhanget är att relativt ny lagstiftning (Lag (2016:319) om skydd för geografisk information) förbjuder SGU att sprida delar av data från område innanför sjöterritoriets gräns i havet, Svenskt sjöterritorium. I detta fallet omfattas data i produkten  1:100 000 av denna lagstiftning. Om SGU ska kunna sprida ett utdrag ur Maringeologi 1:100 000 behöver SGU söka och få ett specifikt spridningstillstånd för det aktuella kartutsnittet, för en specifik användning och specifika användare. Tillståndsansökningar har f.n. mycket lång handläggningstid (uppskattningsvis 6-12 månader, ev. längre) hos Sjöfartsverket, vilka är de som handlägger och utfärdar tillstånden. Det är vidare mycket osäkert om tillstånd erhålls.

Kilde: Seabed sediments of the Danish Waters 2020. GEUS. Unpublished.

For mere info og områden utanför Öresund se kort på GEUS hjemmeside.

Till/diamicton (morän/diamict)
Gravel and coarse sand (grus og groft sand)
Muddy sand (dyndet sand)
Mud and sandy mud (dynd og sandet dynd)
Quaternary clay and silt (kvartärt ler og silt)

Här finns även en karta med Marine Råstoftdatabase för Danmark.

For mere info og områder uden for Øresund besøg GEUS hjemmeside.

Kilde >> . Ny opdatering af bundfauna på vej i 2021!

Kilde >>  Ny opdatering af bundfauna på vej i 2021!

Kilde >> Ny opdatering af bundfauna på vej i 2021!

Kilde >> . Ny opdatering af bundfauna på vej i 2021!

Kun oplysninger om områder i Västra Skåne er inkluderet på kortet, så det bliver hurtigere at indlæse. For at se beskyttede områder i hele Sverige skal du gå til https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Områder (f.eks. Naturreservater, nationalparker, dyre- og plantebeskyttelsesområder osv.) med regler, der begrænser retten til at rejse eller opholde sig i området permanent eller i løbet af en del af året. Bestemmelser om retten til at rejse og opholde sig i et område udarbejdes om nødvendigt for at opfylde formålet med beskyttelsen.

text

text

text

Datum för metadata 2020-12-08. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Lag og information om beskyttet natur i Sverige kommer fra Naturvardsverkets hjemmeside. Disse lag skæres til det vestlige Skåne for at gøre kortet hurtigere at indlæse. For at se kortet over hele Sverige klik på linket ovenfor.

Amtsadministrationerne og kommunerne kan danne naturreservater i overensstemmelse med miljøkodeksen. Naturreservater dannes for ”at bevare biologisk mangfoldighed, bevare og bevare værdifulde naturlige miljøer eller imødekomme behovet for områder til friluftsliv. Et område, der er nødvendigt for at beskytte, genoprette eller skabe værdifulde naturlige levesteder eller levesteder for beskyttelsesværdige arter, kan også erklæres et naturreservat. ” (fra miljøkodeksen). Sverige har lidt over 5.100 naturreservater.

Datum för metadata 2020-10-11. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Länsstyrelsen eller kommunen får besluta om vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt (7 kapitlet 21 och 22 §§ miljöbalken).

Datum för metadata 2020-12-08. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Länsstyrelsen eller kommunen kunde innan miljöbalken trädde i kraft avsätta naturvårdsområden med stöd av naturvårdslagen. Skyddsformen var svagare än naturreservatet och fick inte hindra pågående markanvändning, som till exempel skogsbruk. De flesta naturvårdsområden inrättades för att värna om landskapsbilden, framför allt i kusttrakter, eller för att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. Några kommuner har använt skyddsformen för att slå vakt om populära friluftsmarker. Sedan miljöbalken trädde i kraft har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Men redan bildade naturvårdsområden finns kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat.

Datum för metadata 2020-10-11. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. Ramsarkonventionen undertecknades 1971, trädde i kraft 1975 och var således den första moderna konventionen som rör biologisk mångfald. Från början innebar konventionsarbetet främst utpekande av internationellt värdefulla våtmarker (Ramsarområden), men under senare år har fokus allt mer lagts på riktlinjer för nyttjande av vattenresurser såsom förvaltning av avrinningsområden och planering av markanvändning. Idag har 154 länder anslutit sig till konventionen, och runt om i världen finns totalt 1 641 Ramsarområden. Varje medlemsland åtar sig att utse och bevara minst ett område av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde, vilka finns upptagna på en särskild lista. Kriterierna för utpekande baseras på ekologisk, botanisk, zoologisk, limnologisk eller hydrologisk betydelse. Ramsarområden kan ha värde till exempel som rasteller häckningsområde för flyttande fåglar, som uppväxtområde för fisk eller som en viktig resurs för vattenförsörjning. Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN-systemet. Konventionsarbetet sker dock i nära samarbete med flera andra internationella överenskommelser, däribland Konventionen om biologisk mångfald och Bonnkonventionen.

Datum för metadata 2020-10-11. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Skyddade områden i Östersjön som ingår i nätverket Helcom (Marine protected areas, MPA).

Datum för metadata 2020-06-05. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Datum för metadata 2020-12-08. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Kun oplysninger om områder i Västra Skåne er inkluderet på kortet, så det bliver hurtigere at indlæse. For at se beskyttede naturområder i hele Sverige gå til https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Habitatdirektivet (direktiv 92/43 / EØF) blev tilføjet i 1992. Det omhandler levesteder og andre artsgrupper end fugle. Udtrykket habitat bruges meget bredt og inkluderer geologiske formationer såvel som biotoper og plantesamfund. Artsgrupperne i direktivet er pattedyr, herunder ulve, visse sæler og flagermusarter, padder som klokkefrø, fisk såsom laks og pilrokke, bløddyr såsom ferskvandsperlemuslinger, karplanter såsom guckusko og moser som hårmos. Lav, svampe og alger er ikke inkluderet i direktivet. I alt 170 naturtyper er anført i bilag 1 til habitatdirektivet, hvoraf 88 er i Sverige. Hver medlemsstat foreslår områder af fællesskabsinteresse med de pågældende levesteder (bilag 1) og de nævnte arter (bilag 2) og sørger for, at der træffes de nødvendige foranstaltninger i områderne for at bevare artens levesteder, så de kan overleve i levedygtige befolkninger, og at: naturtyperne bevares på lang sigt. For både habitat- og fugledirektiverne skal medlemsstaten sikre, at Natura 2000-områderne får den pleje, de har brug for, og overvåge, at deres naturlige værdier bevares, så tilstanden for de pågældende levesteder og arter forbliver gunstig. De forskellige naturtyper i direktivet er defineret i Europa-Kommissionens fortolkningshåndbog. Baseret på dette har det svenske miljøbeskyttelsesagentur udgivet bogen “Svenske levesteder”.

Datum för metadata 2020-08-18. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.Tillgängliga data redovisar granskning och beslut. Uppdatering av data sker kontinuerligt efter det att Naturvårdsverket tar nya beslut. Senaste uppdateringen är gjord efter beslut 2017-10-19.

Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. En av utgångspunkterna för områden är att dessa bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Både för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet.

Det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar genomförs regelbundet.

Handbok med allmänna råd finns publicerade av Naturvårdsverket i “Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5”. Se även propositionen 2009/10:238 – Framtidens friluftsliv

Datum för metadata 2020-02-03. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen till och med 2011.
Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader.
Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras.
Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013).
Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning.
Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.

Datum för metadata 2020-12-08. Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Kun oplysninger om områder i Västra Skåne er inkluderet på kortet, så det bliver hurtigere at indlæse. For at se beskyttede områder i hele Sverige skal du gå til https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

I 1979 besluttede EU-landene at indføre særlige regler til beskyttelse af fugle med fugledirektivet (direktiv 79/409 / EØF). Fugledirektivet vedrører i alt 200 fuglearter, der forekommer i medlemsstaterne. Der er 66 af dem i Sverige (se fuglelisten i pdf-biblioteket). Hver medlemsstat skal træffe de nødvendige foranstaltninger for at opretholde fuglearter i levedygtige populationer (f.eks. Regulere fuglejagt) og træffe særlige foranstaltninger for fuglearter, der er anført i direktivets bilag 1. Blandt andet skal der identificeres særlige beskyttelsesområder. Beskyttelsen kan også dreje sig om at genoprette fuglernes levesteder. Direktivet indeholder flere regler, der styrer landenes muligheder for at jage og handle med fugle.

Källa https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Kun oplysninger om områder i Västra Skåne er inkluderet på kortet, så det bliver hurtigere at indlæse. For at se beskyttede områder i hele Sverige skal du gå til https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.

Det er muligt at beskytte for eksempel redning af fugle eller sælkolonier ved at forbyde adgang til et område i visse måneder af året. De fleste af de mere end 1.000 dyrebeskyttelsesområder, der findes i dag, ligger ved kyster eller søer og er blevet tilføjet for at beskytte havfugle eller sæler.

För underlaget till havsplanering har Helsingborgs stad och Landskrona stad tillsammans 2017 gjort en kartering av vegetation och blåmusselbankar. Karteringen fokuserar på fem olika marina miljöer: ålgräsängar, tareskogar (till exempel Laminaria), sågtång, rödalgsbälten och blåmusselbankar. Inventeringen gjordes genom att filma bottnen längs transekter med 200 meters intervall rakt ut från land på 1 till 14 meters djup. Detta gjordes längs Helsingborgs och Landskronas hela kuststräcka, inklusive Ven.

Länk till kartan >> För att nå kartan gå in på fliken Hav samt Botteninventering.