Klicka på bilden nedan för att komma till kartan. Klicka på punkter och skikt i kartan för att få upp mera information.
Det finns flera områden i Öresund som är skyddade i form av reservat och flera områden finns som förslag. Hela Öresund är skyddat från trålning sedan 1932. Detta skydd infördes med hänsyn till färjetrafiken, men har gynnat Öresunds bottenmiljö jämfört med t ex Kattegatt där omfattande trålning har fördärvat bottnarna. Det förekommer tyvärr en del tjuvtrålning som är destruktiv.
Skikt och information om Skyddad natur i Sverige kommer från https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. Dessa lager är beskurna till västra Skåne för att göra kartan snabbare att ladda in. För att se hela skikten gå till länken ovan.
Länsstyrelserna och kommunerna kan bilda naturreservat enligt miljöbalken. Naturreservat bildas i ”syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.” (ur miljöbalken). Sverige har drygt 5 100 naturreservat.
Enbart information om områden i Västra Skåne är med i kartan för att den ska bli snabbare att ladda in. För att se områden i hela Sverige gå till https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.
Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säloch fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitatoch fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.
Enbart information om områden i Västra Skåne är med i kartan för att den ska bli snabbare att ladda in. För att se områden i hela Sverige gå till https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.
År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar.
Enbart information om områden i Västra Skåne är med i kartan för att den ska bli snabbare att ladda in. För att se områden i hela Sverige gå till https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.
Det är möjligt att skydda till exempel häckande fåglar eller sälkolonier genom att förbjuda tillträde till ett område under vissa av årets månader. De flesta av de drygt 1000 djurskyddsområden som finns i dag ligger vid kuster eller insjöar och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl.
Enbart information om områden i Västra Skåne är med i kartan för att den ska bli snabbare att ladda in. För att se områden i hela Sverige gå till https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/.
Områden (inom t.ex. Naturreservat, Nationalparker, djur- och växtskyddsområden mfl) med föreskrifter som inskränker rätten att färdas eller vistas i området, permanent eller under en del av året. Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område upprättas om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas. I Örebro län finns det för närvarande brister i ajourföringen vad gäller tillträdesförbud, och pga det så redovisas inte tillträdesförbud inom länet.
Seabed sediments of the Danish Waters 2020. GEUS. Unpublished. För mera info se GEUS https://www.geus.dk/. Lagrena är beskurna till att omfatta Öresund med närmaste områden för att kartan snabbare ska ladda in. För att se vilket område som har tagits med bocka för “clipshape for layers” längst ner i legenden i kartan. Är man intresserad av bottenförhållandena för en större del av Danmark så bockar man för skiktet man är intresserad av med tillägget “extended area”.
Data kommer ev från underlaget till korten Bottenfauna 1-3 på https://oresundsvand.dk/?page_id=1726&lang=sv – Anker. Ny uppdatering av bottenfauna på gång på Länsstyrelsen Skåne (2021)
Klicka på respektive badstrand för att få upp mera information.
KARTAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!
We use cookies to ensure that we give you the best experience on our website. If you continue to use this site we will assume that you are happy with it.Ok
