juli 15, 2019

Vattenkvalitet

Näringsämnen i havet

I många kustnära områden finns ett stort överskott av näringsämnen och mycket stor biomassa kan då byggas upp av både mikroalger och av de snabbt växande makroalgerna som till exempel havssallad och fintrådiga alger.Den stora biomassan av mikroalger gör vattnet grumligt vilket skuggar de stora marina växterna som växer på botten, till exempel ålgräs och tång.

Stora mängder av fintrådiga alger kan också skugga ålgräset genom att ligga som tjocka mattor på botten. De fintrådiga algerna kan när de sköljs upp på stränderna bli till besvär för badgäster och friluftsliv.Halten av näringsämnen i vattnet är därför en av de viktigaste faktorerna för tillståndet i vattenmiljön. 

Under många år har innehållet av näringsämnen i de kustnära områdena i Öresundsregionen varit höga. Många strandområden är belastade av uppsköljda och ruttnande algmassor och ålgräset har på grund av skuggning svårt att etablera sig och att bygga upp sin biomassa.

Algblomning

I de frie vandmasser spiller planteplankton en stor rolle som primærproducent. Næringssaltene i vandet omsættes til organisk materiale og bliver dermed første led i fødekæden. Algerne er derfor en vigtig del af økosystemet. Hvis de godes for meget opnås en negativ effekt idet planktonalgerne vil skygge for lysets gennemtrængning til bundplanterne. Samtidig vil de mange planktonalger synke ned under lysdybden og do. Ved algernes omsætning frigives næringssaltene igen under forbrug af oxygen. Derved kan der opstå perioder med oxygensvind i bundvandet til stor skade for bunddyrene.Normalt sker der en relativ kortvarig opblomstring af kiselalger i foråret, når solen begynder at stå så højt på himlen, at der bliver lys nok ned gennem vandsøjlen. I sensommeren ses igen en stigning i algemængden. Størrelsen heraf og arts­sammensætningen afhænger af vandets tempera­tur og af vind- og strømforhold.

Arter – giftiga alger

Artsammansättningen av planktonalger har stor betydelse, eftersom vissa planktonalger kan vara giftiga. Gifterna kan ackumuleras i musslor eller orsaka hudproblem och magproblem för badare. I augusti 1995 blommade de blågröna algerna Nodularia Spumigena i Køge Bay och Furealgen Prorocentrum längs de svenska kusterna. Ingen skada på djur eller människor har dock registrerats till och med 1996 till följd av giftiga alger i Öresund.I centrala Öresund finns så stort vattenutbyte att problem med giftiga alger är sällsynta. Det inträffade dock kraftiga blomningar av blågröna alger både 1997 och 2001. Detta antas bero på de höga sommartemperaturerna samt vindstilla väder – i en sådan situation kan dessa alger snabbt bli dominerande. Massblomningar av blågröna alger kan ses som vitaktigt ludd eller oklart vatten. Vissa arter innehåller gifter som påverkar levern och nervsystemet medan andra arter ger eksem vid hudkontakt och magproblem om vattnets sväljs. Vid skadliga algblomningar varnar kommunerna de badande med skyltar på stranden och övervakning av badvattenkvalitén görs varje dag. Vid massförekomst av blågröna alger avråds från att bada.

Läs mera här >>

Följ algblomningarna på SMHI dag för dag >>

Klorofyll

Halten av klorofyll är ett mått på mängden planktonalger. Normalt finns det under sommarperioden ca 2 μg klorofyll per liter i Öresund. Mer än 8 μg / liter anses vara massförekomst av alger. 1996 uppmättes 16 μg klorofyll / liter i Nivå Bugt i mars månad. Det är mycket sällsynt att mäta sådana höga koncentrationer. Samtidigt mättes ett siktdjup på 3,5 meter.

Siktdjup

Siktdjup är ett uttryck för hur långt ner ljuset når i vattenpelaren. Som nämnts ovan regleras siktdjupet övervägande av mängden planktonalger i vattnet och är därmed en viktig parameter för bedömning av miljötillståndet. Medelsiktdjupet är ca 7 meter i de flesta områden av Öresund. Siktdjupet kan dock vara upp till 13 meter i perioder med få planktonalger och bara 3-4 meter vid algblomningar.

Organiska miljögifter

Kunskaperna om organiska miljögifter i Öresund är begränsad. Ett relativt litet antal ämnen har studerats och mätserierna är ofta korta. De flesta undersökningar är gjorda utanför Helsingborg och Köpenhamn. Redan på grundval av gjorda studier kan man dock sluta sig till, att miljömålen för Öresund inte är uppfyllda. Organiska tennföreningar förekommer t.ex. i halter där de skadar vattenlevande organismer och ämnen som är förbjudna sedan lång tid såsom DDT och PCB har påvisats i olika organismer.

I vår miljö – och i Öresund – förekommer ett mycket stort antal organiska miljögifter med ursprung i industriell tillverkning, förbränningsprocesser m.m. De stora flertalet ämnen är dåligt undersökta vad gäller såväl halter i miljön som inverkan på hälsan och ekosystemet. Generellt varierar effekterna från relativ harmlöshet till olika grad av giftverkan såsom påverkan på arvsanlag och fortplantning, hormonstörningar m.m. Många miljögifter är fettlösliga och anrikas därför i näringskedjorna. Till de mest välkända hör olika grupper av klorerade och bromerade ämnen samt organiska tennföreningar.

Miljömål för Öresund

I det svensk-danska miljösamarbetet har regionala miljökvalitetsmål föreslagits för organiska miljögifter. Förslagen innebär att halterna av organiska miljögifter ska vara så låga att varken människans hälsa eller den biologiska mångfalden hotas. På lång sikt ska utsläppen upphöra och halterna i miljön vara noll. På grund av att många ämnen är mycket svårnedbrytbara kommer målen vara svåra att nå inom överskådlig tid, även om utsläppen upphör.

Källor

En översikt över genomförda studier i Öresund på svensk sida avseende organiska miljögifter i marina organismer lämnas i rapporten Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län. Sammanställningen redovisar resultat från bl.a. vattenvårdsförbund och kommuner. 

Tungmetaller

Generellt har belastningen av metaller minskat i Öresundsregionen. Detta tillskrivs förbättrade reningsmetoder och minskade utsläpp från industrier. Enstaka undersökningar i bl a Malmö och Helsingborg antyder dock att betydande metallföroreningar fortfarande kan förekomma lokalt. Mycket höga halter av bly, koppar och kvicksilver har noterats i Köpenhamns hamnområden. För att få en bild av den totala föroreningsbelastningen av metaller i Öresundsregionen behöver fler undersökningar genomföras framför allt i hamnområden.